Nappens vara eller icke vara ?!
Lill-skrutt lyckades spy ner sängen min imorse när vi skulle ha mys-sovstund efter att stora tjejerna gått till skolan. Så det vart att bädda ur hela sängen med madrassöverdrag och allt. Hon var inte glad över att få ligga och vänta på att jag blev klar med detta. Men lyckades få henne att somna i famnen, la över henne i sin egen säng. Och själv la jag mig i soffan. Men hon sov inte länge, 20min kanske. Trött och frustrerad var hon när hon vaknade. Så jag gjorde iordning oss för en promenad istället. Och väl i vagnen sov hon så sött. Eftersom jag skulle vara på skolan kl 11 för att träffa skolsköterskan med CeLinn ville jag inte gå för långt. Så vi gick och tittade på lite hus i området innan jag gick till centrum för att handla och hämta ut lite foton som kommit till posten. Gick till skolan, och eftersom skrutt fortfarande sov borstade jag av hjulen för att kunna ta med mig vagnen in. Väl inne fick jag en känsla för att allt inte var helt rätt. Tittade på kallelsen och mycke riktigt. Fel dag, tiden jag fått var först nästa tisdag. Gaaaah! Bara att traska hemåt. Leia sov vidare på balkongen och jag passade på att göra iordning fruktsallad till fikat.
Monica och Affe kom över, och även vår vän Gunilla. Som Leia fick en gosig nalle av i present.
Vi fikade, pratade bloggar och en massa annat. Få se vilken blogg jag bestämmer mig för till slut.
Hela Monicas familj kom över på tacos-middag, tyvärr jobbar Mats sent så han missade vår middags-fest.
Här kommer några kort från vår morgonpromenad ;
Jag har länge funderat fram och tillbaka på om Leia ska få ha napp eller inte. Hade först inte tänkt ge henne den. Men så har jag börjat fundera på om hon kanske inte skulle bli lite nöjdare om hon fick en napp att suga på. Hon har ju varit min lilla gnäll-unge. Hon är inte helt tillfreds alltid. Verkar rastlös liksom. Nöjd bara i korta små stunder. Nöjdast är hon när jag ammar eller om man bär omkring på henne. Man får inte sitta ner utan det ska gås omkring. Sen har vi ju nattningen. Hon somnar ju i ens famn men det går inte att lägga henne i hennes egen säng (bara under dagtid) Så för att få sova på natten ammar jag henne i vår säng och så somnar vi båda två så. Men ibland tar det 2 timmar innan hon somnar. Hon ska hålla på fäktas med armarna och gruffa fram och tillbaka. Samtidigt har jag tänkt att hon kanske blir lite nöjdare när hon får lite rutin på allt, mat och sov stunder och sånt. Men hur länge orkar jag vänta på det då. Och om hon inte blir nöjdare då?! ja jag har velat fram och tillbaka. Förr eller senare kommer jag ju få tag tag i nattningen. Jag kan ju inte alltid gå och lägga mig samtidigt som hon. Vill ju att Mats också ska kunna natta och få henne nöjd. Nå så jag har i alla fall köpt en napp, att ha hemma ifall jag får för mig att prova. Och igår kom så den dagen. Funderade och disskuterade nappens vara eller icke vara med både Mats och Monica. Till slut kokade jag den och sen provade vi....hihi! Stackarn tittade på oss som att nu hade vi blivit helt tokiga. Stoppa såna plast grejer i munnen på henne. Hon gillade den inte, fick kvälningar och skrek bara mer. Så vi la ner för den dagen.
Idag provade jag igen. Och efter lite om och men, så tog hon faktiskt den och såg riktigt nöjd ut!!! Ohhh underbart. Hon var till och med nöjd när Monica höll henne så jag fick äta lite middag. Sen somnade hon i min famn utan att jag behövde dra fram tutten :) Och nu på kvällen somnade hon i sin säng snuttande på nappen och jag klappade henne lite på huvudet. Få se hur det blir på natten, förväntar ju inte mig att mirakel sker första natten. Men om jag orkar hålla mig vaken ska jag försöka lägga tillbaka henne i hennes säng när jag ammat klart. Kanske hon vill sova där om hon har nappen.
Oj vilket långt inlägg, ja ni förstår att jag har funderat på det här med nappen eller inte hahaha! Uppdatering följer....!
Sötis, hon ser lite misstänksam ut;)